Start

Hår & Löshår

Hudvård & Fillers

Naglar

Brun Året om

Kropp & Vikt

Makeup

Plastikkirurgi

All annan Skönhetsvård

Kontakt

Tyck till om Perfektionista!

Bli medlem på Perfektionista!

    

    

Pannlyft / Ögonbrynslyft

Ett pannlyft slätar ut linjerna i pannan, och åtgärdar både de horisontala rynkorna och bekymmersrynkorna mellan ögonbrynen (glabellarynkorna). Man kan även åstadkomma ett lyft av nedtyngda ögonbryn.

 

Man kan antingen göra ett traditionellt (öppet) pannlyft, eller pannlyft med titthålskirurgi (endoskopiskt pannlyft).

 

Vid ett traditionellt pannlyft lägger man antingen snittet över skalpen från öra till öra, eller i hårfästet vid pannan mellan tinningarna. När man lägger snittet över skalpen kan hårfästet förflyttas uppåt, vilket gör att metoden inte är lämplig för personer med tunt hår eller högt hårfäste. Huden lossas sedan och sträcks uppåt för att släta ut rynkorna.

 

Vid ett endoskopiskt pannlyft gör man 3-5 små snitt uppe i hårfästet och går sedan in med ett endoskop (en kamera som är kopplad till en bildskärm) i ett av snitten för att kunna se den underliggande vävnaden och muskulaturen. I ett av de andra snitten går man sedan in med ett annat instrument och lyfter upp huden så att vävnader och muskulatur kan slätas ut.

 

Några risker med pannlyft är känselbortfall, håravfall, nervskador som ger svårigheter att rynka pannan, asymmetriskt utseende och tydliga ärr som kan behöva åtgärdas med kirurgi. I vissa fall kan dessa komplikationer vara tillfälliga, men de kan bli bestående. Man kan få svårigheter att stänga ögonlocken en tid efter operationen.

 

 

Ögonlocksplastik

Ögonlocksplastik kan göra både på de övre ögonlocken för att strama upp dem om de blivit hängande, och på de undre ögonlocken för att ta bort ”påsighet” under ögonen.

 

Vid övre ögonlocksplastik lägger man snittet i det naturliga vecket knappt 1cm ovanför fransraden. Snittet sträcker sig i vissa fall ända ut i ögonvråna. Överskottshuden och muskulaturen justeras, och fett avlägsnas innan man syr igen med små stygn.

 

En jobbig komplikation vid övre ögonlocksplastik kan bli att man inte kan stänga ögonlocken helt. Det beror på att för mycket hud har avlägsnats, och kan normalt sett åtgärdas med ytterligare kirurgi.

 

Vid nedre ögonlocksplastik lägger man snittet precis under fransraden och gör på motsvarande sätt som för övre ögonlocksplastik. Ibland räcker det ibland med att avlägsna fett, eftersom det är fettet som lätt binder vätska och ger upphov till påsigheten. I dessa fall kan man lägga snittet på insidan av nedre ögonlocket och därmed undvika synliga ärr. Detta fungerar främst på unga personer som har en spänstig hud som inte behöver korrigeras.

 

Komplikationer som kan inträffa vid nedre ögonlocksplastik är t.ex. att ögonlocken framstår som neddragna och hänger, vilket kan bli mycket synligt. Detta beror på att för mycket hud avlägsnats. Man kan åtgärda detta genom sträcka huden med ett stygn i ögonvrån. Tårproduktionen kan också påverkas efter en ögonlocksplastik, och man kan förlora de undre ögonfransarna. Ibland för gott.

 

 

 

Kindbensförstoring (okbensförstoring)

Man kan få mer markerade kindben genom att lägga in ett silikonimplantat. Man går in via munhålan, eller i tinningregionen. Implantatet ska läggas nära benytan när man gör en kindbensförstoring för att förebygga att kanterna syns. Man kan få en ganska stor förändring i ansiktet genom att förstora och därigenom höja upp kindbenen, och dessutom får man automatiskt ett lyft av mellanansiktet när man gör en kindbensförstoring.

 

Man kan också fylla ut kindbenen genom injektioner. Det kan du läsa mer om här. Det kan vara en bra idé att testa med en icke permanent filler innan man bestämmer sig för en operation, för då har man möjlighet att se ungefär hur man kommer att se ut efter en kindbensförstoring.

 

 

 

Näsplastik

Det finns ganska många olika korrigeringar man kan göra med näsplastik. Man kan göra näsan mindre, smalare eller kortare. Man kan också förändra formen både på spetsen och på näsryggen, och man kan förändra vinkeln mellan näsan och överläppen. Ibland görs näsplastik också på personer som har problem med för smal passage i näsan.

 

Näsan är huvudsakligen uppbyggd av ben, brosk och fettvävnad, och vid näsplastik använder man ofta det egna benet och brosket för att forma näsan. Ibland kan man använda silikonimplantat för att forma om näsan, men det innebär alltid en risk eftersom kroppen kan vilja stöta bort det syntetiska materialet.

 

Snitten vid näsplastik läggs inuti näsan eller vid nedre delen av skiljeväggen. Vid den sistnämnda metoden kan man få ett synligt ärr där snittet har lagts.

 

Det är vanligt att man behöver göra flera operationer för att uppnå ett tillfredsställande resultat, och det är att föredra att man gör det i omgångar istället för att ”ta i för mycket” under det första operationstillfället. Ofta är det också lämpligt att göra en hakplastik som komplement till näsplastik, eftersom hakans utseende har en avgörande betydelse för hur näsan uppfattas.

 

Hur efterförloppet ser ut beror på vilken typ av näsplastik man genomgått, men man får räkna med att ha svullnad och blåmärken i några veckor efteråt, och man får inte belasta näsan med glasögon under den första tiden. Brustna blodkärl som visar sig som röda prickar kan uppkomma efter näsplastik och bli permanenta i vissa fall.

 

Många ångrar sig efter en näsplastik och vill bli återställda till hur de såg ut innan eftersom det kan vara svårt att förlika sig med sitt nya ansikte. Det är en normal reaktion som brukar gå över med tiden, men om operationen blev misslyckad är det förstås allvarligt. Det är viktigt att man är helt överens med sin kirurg innan operationen om hur slutresultatet av näsplastiken kommer att bli.

 

 

 

Hakplastik

Man kan både förminska och förstora hakan, men det absolut vanligaste är att man förstorar hakan och förstärker konturen. Man kan både bredda hakan och öka projektionen. Om man har en framträdande näsa kan man ha särskilt stor nytta av hakplastik eftersom en mer markerad haka ger intrycket av en mindre framträdande näsa.

 

Det finns tre olika metoder för att förstora hakan, och dessa är; förstoring med hakimplantat, förstoring med injektioner (fillers) och benkilsförflyttning (hakspetsförskjutning). Förstoring med injektioner kan du läsa mer om här.

 

Den vanligaste metoden vid näsplastik är att man bygger ut hakan med silikonimplantat, som finns i olika storlekar och former. Förstoringen blir permanent, men formen kan komma att förändras över tiden. Snittet läggs i ett naturligt veck under hakan, eller på insidan av munnen. Ärren brukar bli diskreta. Man syr fast implantatet i benhinnan för att förebygga att det hamnar snett. Man behöver ha hakförband i ett par veckor efter operationen.

 

Hakförstoring genom benkilsförflyttning (hakspetsförskjutning) innebär att en kilformad benbit lösgörs från hakans nedre del genom ett snitt i munnen och förs fram för att öka projektionen. Benbiten förankras sedan med hjälp av ståltråd eller titanplattor. Operationen är riskfylld och ovanlig. Man går över mer och mer till att använda silikonimplantat istället.

 

Hakförminskning kan man göra t ex genom en fettsugning. Man kan också reducera benstrukturen, men det är väldigt ovanligt att man förminskar hakans benstruktur.

 

Om du har gensomgått någon fom av ansiktsplastik får du gärna höra av dig och berätta om ditt ingrepp!

Diskutera Plastikkirurgi                                                                  Tillbaka till Plastikkirurgi

Copyright Perfektionista.se

 

Sök Skönhetsvård på Perfektionista:
Anpassad sökning

Ansiktsplastik